Det går upp och ner, men det klarnar. Och det är bra.


Så var det ju det här med det här sista året och vad jag vill göra. Och... kanske det inte är Stockholm som är the shit.
Nu hoppas jag på ett annat projekt som verkar hur skoj som helst. Där kan jag nog utvecklas också. Ta ett steg närmre vad det faktiskt är jag vill. Frågan är bara om jag kan hålla mig cool nog att vänta. För om det inte blir av... hohoo.

Anyways, eftersom jag har nya funderingar och idéer och planer varje dag så kanske det här inte känns aktuellt imorgon. Men någonting säger mig att det är så rätt och så bra. Samma någonting som talade om för mig att det där med afrika var fel. The thing that's called 'gut feeling'.

Lika mycket som jag önskar att jag inte brydde mig, precis som du, så önskar jag att du bryr dig, precis som jag.



Jag önskar att jag kunde vara likgiltig. Precis som du. För du är väl det? Eller spelar du? Precis som jag? Isåfall kanske du ska satsa på en karriär inom teater istället. Men jag tror inte att det är fejk. För jag köper det rakt igenom - likgiltigheten. Jag däremot, jag suger på det där med att försöka spela oberörd. Jag vänder bort blicken först, och skyndar mig att vända ryggen till, för att slippa se dig vända dig om. Sedan blundar jag hårt och önskar att det inte var på riktigt.

sommarlov, men ändå är tiden alldeles för knapp

Vilket jävla pusslande det ska vara hela tiden. Kan inte allt bara flowa?

Idag drar pride igång. Hoppas på att ta mig upp dit en sväng i slutet av veckan.


Kör inte så fort, jag hinner inte se nåt ju!

- Fan vad vi pratar lite med varandra egentligen. Eller ja, jag pratar ju men du pratar ju inte.
- Mmm...
- Ja men se! Jag börjar prata om nåt, och du mumlar nåt. Istället för att hålla uppe konversationen.

(fem minuter senare och ombytta roller)

- Har du sett här?
- Mmmm...
- Det var två helikoptrar som krockade i usa.
- Mhmmm...
- Det var nån biljakt och så följde helikoptrar från olika tevekanaler jakten och yada yada yada yada yada bla bla bla.
- Men SLUTA PRATA MED MIG JAG SITTER JU OCH SKRIVER SER DU VÄL!?!?!?

Em har kommit hem

Efter ett halvår i Tokyo så var det fint att få träffa Emma igen. Hon var så fint uppstylad med hårspännen och smycken och diadem och armband och en alldeles jättefin tatuering på bröstet. :-) Det var så skoj att få höra om allt hon hade att berätta. Mest fascinerade tyckte jag nog var the Love Hotels. Jag tror jag ska öppna upp ett själv.

Så var det ju också jättehärligt att hänga med alla tjejer igen. Har inte träffat dem på hur länge som helst känns det som. A, det var bra. Det var det. :-)

Ja, och imorgon är det måndag.


Jesus Camp vs. Pro Choice

Fy fan. Sitter och kikar på en dokumentär på tvåan. Jesu Camp. Jag har inget som helst problem med religion. Jag tycker också att det kan vara riktigt hälsosamt att tro på något/någon. Själv tror jag på något som är beyond att sätta ord på. Heter det Gud? Det vet jag inte. Kyrkan går jag iallafall till ibland. Typ, på julottan och pingst. Jag är även döpt i kyrkan, och konfirmerad. Men inte så mycket mer.

Anywas, den här dokumentären då. Så sjukt tragiskt. Det är en gäng kids i usa som är på något form av jesusväckelsehallelujaläger. Nu står de och skriker om att arborten måste stoppas. De gråter och är hysteriska medan en minst lika hysterisk man visar små dockor på foster i dess naturliga storlek genom de första 14 veckorna typ. Vad FAN, säger jag! Hur ska små barn som inte ens vet vad de själva heter veta vad abort innebär, och hur viktigt det kan vara för en människa? Stackare, som låter sig hjärntvättas.

Nu pratar de om humosexuallitet. Det står i bibeln, som är den enda rätta boken, att det är fel. Därför måste man ha grundvärderingar i sitt hem, lika så i hela landet, som man följer. Däribland ang. homosexuallitet och att det är fel. De måste låta striden börja. Striden för frihet. Vilken jävla frihet? Loosers.

På det här campet så tränas de alltså att delta i Guds armé. Och strida för att få USA på fötter igen och ta tillbaks kyrkan inflytande i landet. De tycker att det är coolt med martyrer som dör för Guds skull. De vill bli Guds krigare. Lyda hans vilja. Det mest patetiska är att det dras in politik (ska jag säga, som var med i unga örnar och hade hur kul som helst). Man knuffar dem till den mest extrema kristna högern ever. En sjuåring ska inte behöva bry sig om vem som är ledamot i Högsta Domstolen, och huruvida den personen är Pro-Choice eller Pro-Life.

När ska de lära sig att skaffa egen vilja om de inte lär sig det nu?


Hohoooo, det är blev ett flummigt inlägg. Nu slutar jag, för nu ska jag se klart på den här dokumentären där de nyss sa att Sverige är det minst religiösa landet i världen. Didn't know that.


Lgnht Sthlm

Sitter och spanar på rum i sthlm. Det finns ju faktiskt en hel del. Men oj vad viktigt det måste vara att trivas med den man hyr in sig hos. Hohooo annars liksom. Förutom Gunde då, henne vet jag att kanske eventuellt skulle kunna funka med :-)

Men så slog det mig: Varför sitta och kika in rum och lägenheter i stockholm då jag inte ens vet när, och framförallt om jag ens ska dit.? Eller varför!

Usch, varför skulle jag börja tänka på det nu för. Jag har ju sommarlov.

Men på tisdag, då ska jag sätta igång med att börja fundera och planera för mitt sista år; vad vill jag? vad kan jag? vad vill jag kunna? var vill jag vara? vilka kontaker har jag? osv osv.

Ja, det ska jag börja med på tisdag, så att jag är förberedd då jag kommer tillbaks från usa och direkt slängs in i den där akademiska världen jag för ett halvår sedan insåg att jag inte hörde hemma i.

My soul's in my smile

Damn, it's setting in now, so high, cuz cartoons are turning into real life. Lemons and limes are fighting. Fighting over straws. Like they were oil filled pipes.

And why is this funny to me? All of a sudden the mouse comes along. And what he sings brings harmony. You may not understand why there's a smile on my face. It's cuz this world could be such a wonderful place.

Trippin' on acid changed our whole perspective on shit!


I'm pretty sure there's a lot more to life than being really, really good looking. And I plan on finding out what that is.


Have you ever wondered if there was more to life, other than being really, really, ridiculously good looking?

Om mitt liv vore en film...

...så undrar jag vem tittarna skulle hålla på.


Och vem skulle spela huvudrollen tro?

Min nya killle.

Jag har precis insett att han i heroes som är med i fergies nya video är ganska het egentligen.

His words were like heaven in my hurricane

I need a smoke.



Sista delen

Fluffen är hemma. Och mår ganska bra också verkar det som. Tjiho! :-)


Älskade fluff (del 3)

Okej, kissen ska få komma hem idag. :-) Han ska få behandling hemma. Men olja och antibiotika och vitaminer och sånt. Har vi tur blir han bra. Har vi otur, ja, då blir han inte bra.


Usch och fy och huvva

Kikade nyss igenom alla 828937498732975 bilder på Wilson på datorn. Den där fjantkatten har fastnat rätt ordentligt hos mig. Darn, vill inte tänka på vad morgondagen har att erbjuda. Kvällen kanske iallafall bjuder på lite trevligheter.

We'll see.

Älskade fluff (del 2)

Inget nytt idag. Willys ligger fortfarande på sjukhus. Imorgon måste vi ta Beslutet om det inte är så att några goda nyheter vi får då vi ringer.

F.ö. har dagen spenderats i huvudstaden och jag har varit en riktig turist och åkt en sån där sight seeing-båt. Hah. Men det var faktiskt riktigt trevligt.

Kom hem och hittade en ganska trevligt brev från svt i brevlådan. Viste inte att de var SÅ generösa. Nåt måste ha gått fel på vägen. Karma hojtar till, och jag inser att jag måste ringa imorgon och kolla att verkligen allt är som det ska. Vill fasiken inte spendera den ganska fina summan och sedan få veta att det måste betalas tillbaks. (Så okej, nä, det är väl inte karmat som säger till, utan snarare vettet).

Men nu ligger fokus på kissen.

Älskade fluff

Kom nyss hem från djursjukhuset. Vi hade liksom inget annat val än att ta Wilson dit. Pratade med olika veterinärer på telen och alla sa att han snarast måste få dropp och kolla eventuella njur- och leversjukdommar (stackarn kanske brås på matte). Anyways, vi åkte ner till Linköping och det bestämdes att han skulle läggas in. Men först tog vi röntgenbilder och det visar sig att han har käkat nånting som ser ut lite som en, ja, jag vette fan vad det är för nåt. Det betyder iallafall att han förmodligen inte har nåt med njurarna eller levern. Däremot kan det hända att han måste opereras... fuck!

Ja, nu är han där i linkan på sjukhuset. Fluffen. Och jag kan inte annat än hoppas att han mår bra/bättre.


nä, jag ids inte komma på nåt här idag.

Kort bakgrundsinfo: För två veckor sedan åkte jag upp till Björna. Innan dess hade det regnat och bara varit skitväder i norrköping i en månad, medan det hade varit helt regnfritt och sol där uppe i drygt en månad.

Ja, sen åkte jag alltså upp, och regnet började där, och solen dök upp i norrköping.

För ett par dagar sedan kikade jag på Rapport där de har en liten tävling mellan olika städer om antalet soltimmar i landet efter midsommar. Fram till och med för två veckor sedan toppade Umeå listan (8 mil norr om Björna), och Norrköping låg jävla långt ner. Och förra veckan så hade Umeå minst soltimmar, medan Norrköping låg på andra plats tätt efter Visby!

Jävla skit!

Oh well, nu är jag iallafall tillbaks i Norpan och regnet har återigen hittat hit. Najs. Pratade med pappan i telen, där skiner solen. Jaja, jag fick iallaflal två, tre dagar sol där uppe. Men inget bad blev det.


Kom alltså hem hit i natt. Wilson, den yngsta katten är sjuk. Han spyr grönt vatten och vägrar äta eller dricka. I vanliga fall äter han vad som helst när som helst. Och förmodligen är det väl det han gjort nu, käkat nån blomma eller nåt. :-(

Det blir inget Skåne i veckan. En annan gång kanske. Så vi veckan blir det bara schlapping och en dagsutflykt till Stockholm.

Nu ska jag kila till jobbet och dricka kaffe. Jag har ju trots allt fått förlängning på mitt passerkort för just kaffedrickning, så varför inte passa på.

Out.


Bland Foppaskor och gamla ragg.

Ingen sol, inget bad, ingen brygga, ingen båt, ingen solning, ingen bokläsning. Men jag har det bra ändå. Snart bär det av söderut. Men imorgon ska jag titta på strutsar och leka turist.


Pssst; jag är numera grymt bra på serbiska. På promenaden i morse kom jag till och med på att ekorre hette veveritsa.

Bland Foppaskor och gamla ragg.

Ingen sol, inget bad, ingen brygga, ingen båt, ingen solning, ingen bokläsning. Men jag har det bra ändå. Snart bär det av söderut. Men imorgon ska jag titta på strutsar och leka turist.


Pssst; jag är numera grymt bra på serbiska. På promenaden i morse kom jag till och med på att ekorre hette veveritsa.

-us, -i, -o, -um, -o, -i, -orum, -is, -is, -os (första och andra deklinationen, maskulin singular och plural) HAH!

Jag kan ju inte påstå att jag har fullt upp här hemma. Idag har jag hunnit med att dricka jugoslaviskt kaffe, titta på några trädplantor mamma och pappa norpade från norpan (moahaha) i höst, löst korsord och läst bok. Så har jag också haft tid att få reda på att csn kan sätta mig i finkan om dom känner för det. Jävla alians som inte tillåter några som helst bedragare.

A, annars så har jag inte gjort så mycket mer. Nu ska jag äta lite middag här och sedan ta bilen och åka ner till systern med familj. Vi ska titta på då hennes killer river en vägg medan vi snackar skit. :-)

Fan, jag är verkligen värdelös. Eller nä, så taskig självkänsla har jag inte, men jag är värdelös på det där med språk. Då jag valde gymnasieutbildnig så fick det bli humanistiska programet efter som jag har så lätt för språk och tyckte att det var så intressant. My ass. Det enda jag hade kassa betyg i var verkligen andraspråken; spanska, franska och engelska (värt att påpekas att jag numera rockar på engelska) och latin (och här är jag ändå nöjd med mitt vg, fan vad jag slet). Förmodligen för att jag inte brydde mig, men ändå.

Hur som helst, var jag ville komma är att det är ganska trist att inte kunna kommunisera med halva min släkt. Jag förstår dem mycket väl då de pratar med varandra och med mig, men jag får inte ur mig mer än substantiv, syntax och modus och allt vad det heter. Men sånt som är nödvändigt för att sätta ihop meningar, typ pronomen (eller vad det heter) är som en enda stor dimma. Ord i sig är alltså inga problem, men jag kan inte få fram en fullständig mening (förutom typ "jag är mätt").

Jaja, nångång då jag får tid ska jag verkligen lära mig det. Verkligen. Lärde jag mig latinets alla grammatiska böjningar i alla fem deklinationer och att jag kommer ihåg det än idag ska det väl inte vara så svårt att lära mig ett språk jag en gång i tiden kunde flytande.


Den omtalade

Det var då den segaste resa från Stockholm till Björna som jag någonsin varit med om. Ever.
Men nu är framme, och det är jag som är "du" i Crowded House' - Wheather With You.

Prijatno leto.

Min mamma är serb. Släkten bor kvar där nere. Men idag, idag kommer hennes bror med sin fru till Sverige. För första gången ever. Det ska bli såååå roligt. Så ikväll vid 19-tiden anländer dom till Arlanda. Sedan sätter vi oss i Toyan, fem vuxna människor, och drar iväg uppåt norrut. Det ska bli en intressant resa bara det. Haha.

Sedan kanske sommaren kommer.


Despite my split personality, I'm a reliable person

jag sa ju att jag hade mina knep. :-) Och vips... all gone! :-)

Hear me. I'm whispering in your ear.

Okej, jag har ju länge fruktat ångesten som jag trodde skulle dyka upp någon gång under den här veckan.
Men så var allt bara såå bra, så jag tänkte att "nä, det gick nog bra ändå."

Pfffft!

Fy fan. Idag har känslorna varit på Liseberg och åkt rollercoaster. Och det blir man ju inte sådär jättepigg av efter några gånger. Jag vill gråta. Det gör jag ju så lätt annars. Men nu känner jag mig inte berättigad till att göra det. Därför samlas allt som en klump nånstans i bröstet.

Usch. Vad hände med den härliga goa gårdagen?


Och att sitta instängd i en lägenhet jag inte ens trivs i medan regnet bara vräker ner utanför gör fan inte saken bättre.

På måndag åker jag norrut. Hem. Det kommer alldeles lägligt. Jag längtar efter att få cykla till bryggan för att få vara alldeles ensam, och sätta mig själv i trans. Underbart. Jag kommer att behöva den tiden för mig själv för att börja om. Tänka om.

Övrig tid ska jag bara läsa och umgås. Bara vara.

Ja, men det är på måndag det.

Nu ska jag fokusera på just detta nuet. Se till att bli sådär lulligt flummigt go igen. Och jag har mina knep.

Jag är bra!

Jag har inte snusat på en hel vecka nu! Inte heller har jag varit särskilt sugen de senaste dagarna. Och de allra senaste dagarna har jag inte ens tänkt på det. BRA VA!?

(okej, jag har rökt en cigg om dagen i en vecka istället, men det är bara tills paketet tar slut).

Visst förtjänar jag väl en applåd?


image129
Kan det kanske vara slut på det på riktigt den här gången?

Aaaaah

Dagen bara flyter på i härlig lullig takt. Jag vill alltid må så här. I loves it.





image128






Och jag bara ler (á la liberoreklamen)

Det är inte varje dag jag vaknar kl. 7, trots att jag har semester, och känner mig piggare än ever before. Nästan iallafall. Väckarklockan var ställd på 10 så att jag inte skulle sova bort hela dagen. Men icke att det behövdes. Vid 7.45 kände jag att det fick vara nog med att fösöka somna om, så jag klev upp. Tjoho. Så nu, 45 minuter senare, är jag redo för en morgonpromenad. Det var inte igår direkt. Men så härligt det kommer att bli. :-)

Off I go.

Eld och rök och sånt

Idag trallar jag runt och bara lullar och fumlar och svamlar. Kanske om jag vaknar snart så blir det lite mer ordning på mig.

Inatt brann det på Trappan, fast det var inte bara kårhus, utan även studentboende och campus. Och det brann och det brann. Men jag sprang och sprang. Nerför trapporna. Så det gick bra. Då jag kom ner träffade jag på en a-lagare som bjöd på gräs. Så då stog jag där och rökte och tittade på det brinnande huset. Och plötsligt fick jag svaret på allt jag grublat på den senaste tiden. Hohoo. (synd bara att det inte känns lika vettigt idag)

Vad är det man säger? Ingen rök utan eld? ;-) Eller som mina vänner tyskarna brukar uttrycka det: Eld i hjärtat ger rök i huvudet., eller kanske som man säger i amerrka: Eld kan man gömma, men var göra av röken? Ja hörni, ta er några funderare på det. Själv ska jag ta och nyktra till och göra nåt vettigt av den här dagen också.

Huvva

Så kom magsmärtan. Precis som väntat. Och jag tror faktiskt inte att det har med tårtan att göra. Och värre kommer det bli.

Jag är så jävla bra!

Jag har aldrig någonsin haft fel om vem/vilka som är mördaren i Morden i Midsomer. Ikväll var inget undantag.

Jag börjar fundera på om jag kanske inte är ensam? Är det så fruktansvärt lätt för alla? Ja, då kanske jag inte är så jävla bra då. Men hey!

sakta men säkert går tiden frammåt

Här strosar jag runt iklädd en massa skullkläder och tvättar, funderar och läser.

Ibland försöker jag lokalisera
lukten, men den försvinner så fort jag gör minsta försök. Det är säkert nåt spöke som spökar. Come out come out where ever you aaaare!

Ja, nu ska jag iallafall laga till en god rätt, sedan tänker jag nog fortsätta läsa och njuta av semestern. (Jag kan vara bäst i världen på att låssas om jag vill).


Det är paradoxt det där, hur det kan vara smart att göra något dumt. Hoppas bara att det inte råkar vara tvärtom.




Så har jag bestämt mig. Det blir inget Afrika för min del. Hur mycket jag än hade velat jobba med två härliga tjejer, och hur kul det än hade varit att göra en dokumentärfilm så kändes det inte rätt.

Jag var tvungen att lyssna på mig själv. Magkänslan sa ifrån. Huvudet sa ifrån. Hjärtat lika så. Med lite hjälp på traven tog jag tag i det hela och bestämde mig och gjorde någon annan besviken. Det var inte det lättaste.

Men så är frågan nu; vad är nästa steg? Vad fasiken ska jag göra under mitt sista år på utbildningen? Jag vill fortsätta jobba, göra praktik, göra tv. Men var? När? Hur? Hjärnstorm är slut, och så vitt jag vet så känner jag inte till någon produktion på svt här i stan som sätter i gång i höst. Blir det Stockholm då? Och än en gång - var? Eller ska jag kanske skriva på hösten och producera på våren? Ja! Det fungerar ju. But yet again - VAR?

Jag lämnade en trygghet utan att ha någon som helst back up plan. Det är nu jag måste lita på magen - att det ordnar sig.

I'll get use to it.

Första dagen har nu passerat. Det gick ganska bra ändå. Jag kan nog leva med några månaders semester ändå. :-)

Det luktar

Någonting i min lägenhet luktar preciiis som hos färgpsykologen. Oerhört trevligt. :-)

Jag vet inte vad det är som luktar, och jag vet inte var det luktar, det enda jag vet är att jag känner lukten lite nu och då, som en vindpust, fast väldigt starkt. Sedan försvinner den för att komma tillbaks nån annna stans i något annat rum.

Jag klagar inte. Det gör mig hög igen och det är ju alltid lika härligt.

nu vad?

Jaha, så var det då första dagen på semestern nu då. Första semestern sedan 1999. Och så himla trist! Jag har så längtråkigt och klockan är inte ens 12 än.

Jag har iofs några småplaner för veckan. Bittersweet. Så sjukt bittersweet. Egentligen är det mest sweet. Fast egentligen är det mest bitter. Äh!





Då man upplevt det värsta man någonsin kan uppleva, så kan det iallafall aldrig bli värre


Trots en jäkligt trevlig kväll igår så var det fan inte värt dagens huvudvärk, illamående, svettattacker, frossa, skakningar osv osv. Jag trodde verkligen ett tag där att jag skulle må så där forever and ever for the rest of ma life. Det hade inte varit gött.

Nä, jag har verkligen aldrig mått så dåligt i hela mitt liv. Inte ens då jag låg på golvet på toaletten på sjukhuset med dropp i armen och kräktes. Nä, inte ens då, då jag på fullaste allvar trodde att jag skulle dö (ja, på fullaste allvar) mådde jag så dåligt som jag mådde idag.

Men då uppenbarade sig ett glas treo och en sallad från Paus framför mig och POFF, så mådde jag bättre. Det finns verkligen ingen bättre bakismat än salladerna från Paus. Värt att nämnas kanske att de funkar alldeles utmärkt även då man inte är bakis.

Oh well. Nu ska jag krypa ner under täcket i soffan och kika på film. Sedan ska jag ringa ett samtal jag inte ser fram emot.

Word!