Candylips

Ja, jag erkänner, jag har städhjälp. Hon putsar fönster, dammsugar, torkar golv, tvättar och har sig. Sånt som jag inte har tid med och sånt som måste göras innan flytten. Och inte får hon särskilt mycket betalt heller. Husrum får hon. En säng. Maten får hon betala själv. Min också.

Men hon är bra sällskap också, hon pratar flytande svenska så vi har inga problem med kommunikationen. Vi pratar hela dagarna, och hon kommer till och med med en hel del tips och råd. Och att tilltala henne vid namn är inte heller svårt, men jag är mer för det här med titlar, så jag kallar henne Mamma!

jag hinner inte ha en mobil längre än ett par månader så ska jag ha en ny. Nu blir det dubbel avgift i i typ 20 månader. yeah.

Det är mycket tjat om lägenheten just nu. I know. Men det är ungefär det enda som existerar i mitt liv just nu. Förutom att ha näsan nertryckt i en diskursanalysbok. Men that's another strory.

Nu är det mesta i alla fall målat. Vitt. Det är ljust och fräscht.

På måndag träffas Hjärnstormsgänget igen. Sweet! Och på kvällen kommer mamm. Sweet again!

Idag sker en förändring. En nödvändig sådan. Kl. 13.30 på St. Persgatan.

Jag är sedan ett par år tillbaka inskriven i Academic Works databas. Därför får jag ett gäng mail därifrån varje dag, med förslag på jobb jag kan söka. Ja, det är liksom bra att ha. Det kanske dyker upp något, och om drygt ett halvår är det dags att faktiskt börja jobba.

Hur som helst, för någon månad sedan gick jag in där och snävade till det hela så att jag bara skulle få info om jobb som passar mig och min utbildning. Därför blev jag lite, hmmm, fundersam då detta nyss damp ner i min inbox:

Nästa vecka kommer mamma och hälsar på. Mys!

Vareviga dag då jag loggar in på min blogg så liksom får jag en bekymmersrynka mellan ögonbrynen. Candylips. Vad är det för namn egentligen? Från början, för ett gäng antal år sedan då jag fick namnet  så var det bara sött. Och min fetish för läppar gjorde att jag tog till mig namnet. A, men nu, om jag tänker efter, så låter det som ett porrnamn. Eller som en fjortis som kommer på sitt internet-nickname.

Men lik förbannat så tar det även emot att ändra bloggnamnet. Hah! Såhär, man får tycka vad man vill, porr, fjortis eller nåt annat. Men candylips får vara kvar ett tag till.

Idag har jag skapat film. Det blev kreativt, experimentellt och fint. Jag har saknat det kreativa. Inspirationskick fick jag också. Japp. Nu ska jag gå och presentera den. Hej hopp!

Ikväll har jag tagigt en paus från det här:







 

Visserligen ingen särskrivning, men ett stort stämpelfel.

Så här ser mina helger ut nu förtiden:

Fredagar: Åker till nya lägenheten runt 18-tiden för att renovera. Kommer hem redan vid 20 för att kika på idol. Går sedan och lägger mig efter utröstningen för att kliva upp tidigt dagen efter.

Lördagar: Väckaren ringer kl 8. Snoozar alldeles för länge. En hel halvtimme. Upp och äter frukost och åker iväg till nya lägenheten för att fortsätta med renoveringen. Lunch på nån snabbmatsrestaurang, oftast Max. Försöker göra det bästa av situationen och väljer Delifresh Slimmål med minimotötter och vatten. Maten äts i bilen eftersom det inte finns någonstans att sitta på i lägenheten. Förutom golvet. Men betong är kallt. Fortsätter spackla, slipa och måla till ca 21-tiden. Hem och äter sen middag och småkikar på nån dålig lördagsfilm på teve. Sedan blir det till att sova.

Söndagar: Väckaren ringer kl 8. Snoozar alldeles för länge. En hel halvtimme. Upp och äter frukost och åker iväg till nya lägenheten för att fortsätta med renoveringen. Lunch på nån snabbmatsrestaurang, oftast Max. Försöker göra det bästa av situationen och väljer Delifresh Slimmål med minimotötter och vatten. Maten äts i bilen eftersom det inte finns någonstans att sitta på i lägenheten. Förutom golvet. Men betong är kallt. Fortsätter spackla, slipa och måla till ca 21-tiden. Hem och äter sen middag och småkikar på nån dålig söndagsfilm på teve. Sedan blir det till att sova.


Den här helgen såg ungefär sådär ut också. Förutom snorig näsa och ögonfluss.

Ni känner väl till den där klassiska höstfilmscenen som finns i alla romantiska (-komedier) från någon park i Nordöstra USA? Ett par går hand i hand och sparkar i höstlöven och romantiken flödar.

Det är min bild av hösten. Mys och romantik. Min absoluta favoritårstid. Men varför glömmer jag år på år den där äckliga förkylningen som alla drabbas av? Man snorar och hostar och sprider baciller. Man får sårmun. Håret blir flygigt. Man har lite pengar eftersom nya höstkläder måste inhandlas. Och ofta är det mycket stress då allt som legat på vila under sommaren måste göras. När sjutton har man tid för myskvällar framför teven med tända ljus, inlindad i en filt och en tekopp i knät, eller långpromenader bland höstlöven? För övrigt så är höstlöven ofta äckliga, blöta och hala.

Men på något sätt så lyckas hösten ändå fånga mig. Jag passar på att njuta vid de få tillfällen jag får. Nu ska jag gå på en promenad till vårdcentralen, och sedan gå en liten omväg till skolan. Kanske finns det torra stora lövhögar på Södra Promenaden?

Jag har äntligen tagigt tag i något som skulle gjorts för lääääänge sedan.

För övrigt är jag kattvakt åt en galning. Katten är galen alltså, inte ägaren. Men det är roligt, så Wilson då har någon att leka med.

Jag sov för länge idag. Sådär länge så att man får ont i huvudet ni vet. Usch. Jag missade därför också min provtagning på sjukhuset. Tredje dagen i rad som jag missade det. Inte bra. Jag har inte tagigt prover sedan juni och har tagigt mig ur den där vanan.  Efter att inte fått svar på hela sommaren så fick jag äntligen tag på doktorn förra veckan som sa att värdena var mycket bra, och att jag alltså skulle ta nya i veckan så att vi sedan kan klura ut hur vi ska gå vidare. Minska kortisondosen kanske? Det vore trevligt. Tänk om jag om några år kan klara mig helt utan medicin? Hmm, kanske inte om jag ska fortsätta snusa, dricka öl och väga för mycket. Men om  jag om några år inte snusar, bara dricker lite öl, och inte väger för mycket. Då kanske? A, nu ska vi inte hoppas på för mycket. Men trots att jag nu äter en sådan liten dos kortison att det inte ska vara skadligt för resten av kroppen, så veeet jag ju att kortison inte är bra att äta under en längre tid. Och nu har jag knaprat det i 7 månader. Från början var jag konstant pigg och hade sjukt mycket energi. Men nu börjar jag bli trött. Jag orkar inte mycket och jag vill mest bara sova. Fast å andra sidan tror jag att det handlar om understimulans. Jag kanske ska ta och börja med uppsatsen på allvar. Nu läser jag mest en  massa litteratur, men då jag börjar skriva så kanske det börjar bli lite skoj.

Oh well. Jag hoppas iallafall att vårdcentralen har provtagning varje dag i veckan, så jag kan gå dit imorgon, eftersom sjukan bara kör mån-ons.



Så hurrar vi för vikten av ytkemi.

Då älgjägare får frågan: Vad är det som är så roligt med att jaga? Svarar många: För att det är så härligt att vara ute i naturen!

Jag kan förstå att det kan vara spänningen, eller för att det är gott kött. Men för att det är så skönt att vara ute i naturen??? Plocka svamp för guds skull, eller blåbär, eller ta långa skogsprommenader. Gå inte ut och skjut ihjäl en massa djur för att du gillar träd.


Fotnot: Jag är själv a big fan av älgkött.

Om allt blir som det ska så är nog hela lägenheten målad, från golv till tak, nästa helg. Och då blir det liksom fräsht. Nu ser det mest ut som en lagerlokal. Ganska fresh det också.

I morgon ska jag boka tid för Floating. Är det lika sweet som man säger?

 

Men undantag från oförlåterliga missar då jag bloggar, så kan jag själv tycka att jag är rätt bra på det svenska språket. Syftningsfel och särskrivningar är ju därför något jag själv aaaaldrig sysslar med! Jo, det händer faktiskt, men av rent slarv, inte okunskap!

Ibland blir särskrivningarna i sig jättetrevliga syftningsfel. Jag joinade gruppen "Sluta särskriv!" på Facebook för att få skratta åt andras misstag, och här är några guldkorn som medlemmarna i gruppen fotat/copat.