Candylips

IKEA sucks. That's for sure.

Vi köpte ju en sprojlans nytt komplett kök hos dom. Så satt vi upp det och allt var frid och fröjd. Nu har vi bott där i några dagar utan vatten i dito kök. Så kom rörmockaren i morse. För att installera allt. Så kläcker mammen ur sig att man enligt lag inte får ha en sån där blandare i nytt kök om man även har diskmaskin.

Kunde inte IKEA kläcka ur sig det? Vi köpte ju båååde blandaren och diskmaskinen där. Grrrr.

Det hela resulterade till att kärleken var tvungen att ta ledigt extra från jobbet för att slingra sig ut till IKEA. Att vi förmodligen måste vara hemma heeeela dagen i morn för att rörmockaren inte har tid för oss då egentligen men ska klämma in det i nån lucka då han har tid. Osv osv.

Om vi får kompensation från IKEA? Självklart! Två lunchkuponger. Yiiiha.

Whoooho. Vilken helg.

Lördag: Flytt. Oj. Köksbordet är visst för stort. Vi måste åka till IKEA då vi ändå har hyrt släp och lånat bil med dragkrok. (är det för övrigt inte väldigt konstigt att typ 9 av 10 bilar här nere i söder saknar dragkrok? Hemma i norr, där har vi alla dragkrok. Och släpvagn.) Har vi tid? Nej. Vi måste. Brum brum.

Söndag: Städ. Mången man gör gott arbete, brukar pappa säga. Hans pappa sa också så. Nu säger jag så. Mången man gör gott arbete. 16.30 var allt städat i gamla lägenheten. 1900, efter middagen, får vi för oss att se hur mycket som är att i källarförrådet. Det måste vi ju också tömma. Oj oj OJ. Mycket. Väääldigt mycket. Jag kom på jag hade glömt min medicin. Var yr. Svimfärdig. Orkar inte mer. Istället får jag ta hand om att fylla den snygga garderoben. Älsklingen tömde förrådet. 0000. Klar. God natt.

Idag: Lämnar in nyckeln. Nu har vi en lägenhet. En. Vår alldeles egen. Ingen annans. Äntligen.

Nu saknar vi bara köksbord, soffbord, nån hylla, nån hylla till. Vatten i köket. Och lite el. Och Internet. Nästan klar. Nästan.

Så här är det att bo i hyresrätt. Man får en lapp om att det ska ske en rejäl avloppsrensning i huset. Onsdagen 21/11 plingar dom på dörren, är vi inte hemma tar de sig in med extranyckel. Vänliga ska vi vara också, att rensa och göra plats under diskhon.

1. Jag har inte tid med att städa för att ni ska rensa avlopp i ett hus jag ska bo i i två dagar till.

2. Jävla tur att det nyss storstädades under diskhon.

3. Jag har inte heller hjärta att låta er gå loss bland min smuts. Därför måste jag helt enkelt rensa avloppet i badkar och handfat själv innan ni kommer hit.

4. Ge mig en cirkatid. Jag skulle bra gärna vilja veta om ni kommer hit mellan 7-12, eller kanske 13-16. Annars blir det som idag, jag pallrade mig upp som om det vore självaste julottan, för att hinna duscha innan ni dyker upp. Som kanske, för vad vet jag, är redan klockan 7.

5. En annan anledning att jag gärna skulle vilja veta en cirkatid är att jag nu har varit kissnödig sedan kl. 9. Men kan ju inte gå och lätta på trycket. För vem vet, kanske ringer ni på dörren preciiiiis då jag sitter där och kissar. Och så länge jag hållit mig nu lär tömningen ta en hel minut.

6. Och för Guds skull. Om ni säger att ni ska komma idag, GÖR det då. Det har fleeera gånger tidigare hänt att en lapp säger att ni ska komma för diverse fix och trix. Men dyker inte upp alls. Stackars min blåsa. Det är allt jag kan säga.

Öppnar tvättmaskinen. Och där. Mitt bland alla nytvättade kläder. Ligger lösögonfransar. Par i plural. Tre par lösögonfransar! Nä, snarare två och ett halvt. Det tredje paret hade ingen maka.

Frågan är bara... vad gör mina svarta fjädriga, mina gröna och mina rosa lösögonfransar i tvättmaskinen? Det fanns inte en ett enda plagg i maskinen med fickor.

Hmm, på något skumt sätt (läs: busiga katter) måste har fransarna hamnat i tvättkorgen.

Oh well, de var helt intakta. Så med lite varsam sköljning av dem så kan de säkert återanvändas.

På den lilla tillställningen 8/12 kanske? ;-)

Nu bor inte längre Wilson hos oss. Han är inte längre min. Nu är han herre i en annan familj. I en familj där han har två tjejer att bossa över. Han blev tydligen ledare på en gång. Han kommer förmodligen ha det väldigt bra där. Och vi kommer säkert också må mycket bättre.

Ändå är jag helt förkossad. Jag drömde en hemsk mardröm om honom, och om Gucci. Sedan gick det över till att det bara handlade om henne. Drömmen blev bara värre och värre och jag vaknade gråtandes. Tårarna tog aldrig slut. Jag blev påmind om vad som hände med henne. Vad vi gjorde för val gällande henne.

Samtidigt har jag inte tid att tänka på det. Det är inte heller någon idé att älta. Och ja, det känns trots allt riktigt bra med Willys i alla fall. Som en lättnad. Men som sagt...

Kommande vecka kommer att bli den absolut mest stressiga någonsin i mitt liv so far. Jag gruvar mig. Men sedan, nästa vecka någon gång, kommer jag att kunna andas ut. Börja om.



Wilson, Willys, Wille och Fluffen

Jag måste skaffa dosett.

Så var det sista dagen på svt idag, för den här gången.

På måndag sätter uppsatsskrivandet igång igen.

Å, men jag vill ju jobba. Jaja, jag får hänga ut 7 månader till. Sedan är jag förhoppningsvis utexaminerad kultur- och mediaproducent. Sedan blir det no more plugg för mig.

Nu börjar idol. Hej och hå.

Nytt utseende på bloggen. Ännu nyare kommer inom kort.

Den här veckan spenderar jag dagarna på tv-huset. Jag vet inte riktigt vad det är, men så fort jag är där sätter kaffesuget igång. Hur många koppor som helst om dagen. Och får jag inte mitt morgonkaffe på en gång blir jag tjurig. Hur som helst känns det gött att vara tillbaks där igen. Om än bara för en vecka den här gången.

Nu börjar det kännas att det är inne på slutspurten innan flytten. Jag blir tröttare och tröttare. Nu vill vi liksom bara få det gjort och flytta dit och få igång ett normalt liv igen. Mitt sociala liv är just nu helt obefintligt. Vänner finns det ingen tid för. Men nu är det bara två veckor kvar. Sen, kära vänner, vill jag leka ofta och länge. :-) Hoppas ni fortfarande vill leka med mig då. :-)

Nu ringer köksklockan. Riset är klart.

Hej och hopp.

Spenderade nån timme på IKEA i förmiddags. Så hör jag i högtalarna en tjej med trevligt röst säga:

Vill Hasse och David vänligen gå till sängavdelningen där ert sällskap väntar.

Hahaha, så himla kul. Och där gick jag och fnissade högt för mig själv. Folk måste ha undrat...

Mitt i all stress flippar jag mellan kanalerna på teven för att hitta något trevligt program att ha på i bakrgrunden. Och TITTA, repris på Rockstar 2: Supernova. Nu kan jag får jag både ögon- och örongodis i form av Dilana, Storm, Lukas och gänget. Och Tommy Lee såklart. Weeho!


Dilana och Storm

(obs! Inlägget läses lite halvstressigt, förtvivlat och förvirrat. Med en gnutta hopp. För att få den rätta känslan.)

Elektrikern är i nya lägenheten och drar el, och tycker att det vore bättre om köket satt på plats innan han drog kökselen. Wow. Oj. Skynda skynda. Men hey, det fattas ju en ritning.

Vi har lagt upp en massa möbler på Blocket. Smart asses, kunde vi inte vänta tills i morgon. Det rings och mailas. Jag ska leka flyttgubbe och skruva isär hyllor och bord som ska säljas, medan B sätter ihop kök utan ritning.

Men hej, en intressent på Katten. Trivs han med hundar? Oj, svårt att veta. Aldrig träffat hundar ju. Hoho, vad gör man? Nä, det fick bli så att han nog inte ska komma till en hundfamilj ändå. Synd. Magkänslan sa att det var en go familj annars.

Så i eftermiddag om allt går som det ska går första flyttlasset till Lägenheten (nä jag är inte tysk, jag har bara en grej för mig att sätta stor bokstav på ord för att liksom betona att det är THE Shit). Flyttlasset består av kläder, handdukar och sängkläder. Sånt som vi inte kommer att behöva inom en tvåveckorsperiod. Eller jo, klart vi kommer behöva kläder handdukar och sängkläder. Men inte allt liksom.

Malin och Patti undrade vad som hänt i ens liv, sådär helt av en slump, som har förändrat ens liv totalt. Jag funderar och funderar. Hur mycket är egentligen en slump? Eller har jag själv sett till att styra upp precis allt? Jag återkommer om det.

Djupt andetag. Nu kör vi!

Nöjessveriges vackraste ögon försvann just ur rutan. Fredagarna kommer att stråla en aning mindre.

Tankar om Idol kväll so far:

• Christoffer var grymt snygg ikväll. Nästan lika fresh som Dexters kontaktperson på AA; Lila.

• I inlägget jag skrev tidigare idag (men som av nån dum anledning postades först då jag loggade in nu, wierd) tyckte jag att det skulle bli trist med discotema. Men hey, det svänger ju, och jag blir sugen på att dansa. Sist jag var sugen på att dansa slutade i en galen transdans på NMM.

• Ljudproblemen gör att det låter som om juryn gråter.

Edit: Vad f*n tänkte Mattias då har nyss sa, och jag citerar: "Det känns som om jag kommit ut lite ur garderoben nu!"??? Skulle min man säga det skulle jag bli lite fundersam...

Idag är en konstig dag. Som vanligt så vaknade jag då väckaren ringde, stängde av den och klev upp omedelbart (vilket inte har varit så självklart den senaste månaden), och hoppade ganska snart in i duschen. Jag mådde bra också. Var inte särskilt trött heller. Inga som helst tecken på huvudvärk. Nä, en väldigt bra morgon.

Så sätter jag mig framför teven med sminket i högsta hugg, tyckte att allt var lite extra suddigt, men eftersom jag inte hade glasögonen på mig då jag sminkade mig så tänkte jag att det kanske bara var det då.

Jag gjorde i ordning min frukost och tittade på Godmorron Sverige och Nyhetsmorgon om vartannat, precis som vanligt, men DÅ, så inser jag att jag fortfarande ser suddigt. Och inte bara det, jag ser dubbelt. Näe, det måste ju bara vara glasögonen som är skitiga. Studsade upp och tvätta dem noga med Yes. Tillbaks i soffan. Fortfarande dubbelseende. Kollade mail på datorn. Dubbelt. Skrev ett sms - dubbelt.

Så har det pågått resten av dagen, ja, jag ser dubbelt alltså. Inte så dubbelt som då man titta i kors, men lite liksom. Blev tillsagd av både en och två och tre personer att ringa Sjukvårdrådgivningen. I did. Men vad kan dom säga liksom? Men jag var tvungen att ställa in ett och annat möte. Jaja, sånt händer.

Ja, lite hjälp fick jag iallafal, så jag tror jag vet vad det kan vara.

Så nu ska jag lägga mig ner och blunda en timme, och sova. Kanske blir det bättre då jag vaknar.


Fredag idag. Sweet. Idol ikväll - discomusik a la Studio 54 är ju fruktansvärt tråkigt, men det får gå an ändå.

Sedan är det bara två veckor kvar, sen flyttar vi. Weeehoo. Tänkte börja packa kläder i helgen.

Men just det, nu ska jag vila mina korsade ögon.

PUSS

Finns det något tråkigare än då man har väntat en hel vecka på ett avsnitt, och så visar det sig att det är ett tillbakabickavsnitt på vad som hänt hittills. Mitt i serien liksom!!? Grrr. Jag blir lika arg varje gång det händer.

Igår åkte mamma hem. Jag skjutsade henne till Arlanda. Planet var inställt. Stannade ett par timmar och gjorde sällskap. Åt lunch och löste korsord. Åkte hem. Passerade Frasses. Stannade inte. :-)

Nu är det ganska tomt här hemma. Men nu är det bara att återgå till min så kallade vardag. Skriva uppsats och renovera och flyttpacka. Nu är det mindre än en månad kvar tills vi flyttar. Jag ser sååå fram emot det.

Hoj.

Min nya snygga röda mobil kom igår. Sweet. Men så igår då jag och Bendu låg och pratade om datorer och att jag verkligen bör skaffa mig en MacBook / få en MacBook, så vräker jag ur mig: Men alltså, det är inte så jäkla kul med nya prylar egentligen. Och det säger jag medan jag fascinerat knappar mig runt bland de olika funktionerna på telefonen (som jag just nu kom på att jag måste nammge).

Mamma är fortfarande här, och ikväll tar vi en paus från städandet och kikar på Idol och dricker rödtjut. Mys.
.