Då väckarklockan är överflödig

Det vad en trevlig kväll igår. Det blev så ska det låta! :) Madde kom lite senare. Och somnade ihopkurad under en filt på golvet. Så sött! :-)

På senare tiden har min sambo fått för sig att ställa väckarklockan på helgerna, så att vi inte sover bort hela dagarna. Fair enough! However, igår sa jag att snälla snälla snälla, jag vill inte vakna till 2 timmars snooze, jag haft en tuff vecka och ville sova ut. Så vi bestämde oss att strunta i klockan. Vi skulle ändå vakna vid tio.tiden. 

Våra katter däremot, dom har ju såklart ingen koll på veckodagarna. Och de är vana att våra klockor brukar ringa 07.00 och att det då brukar betyda är dags att få frukost! Så de senaste veckorna har de tagigt för vana att vid fem i sju börja krafsa på dörren (vi har sovrumsdörren stängd på nätterna) för att väcka oss. Lite sött kan man ju tycka. Mindre sött är det då man faktiskt inte ska kliva upp kl 7, och inte ens i närheten till kl. 7.

Eftersom vi håller på att måla om i gästrummet har vi ställt ut allting i vardagsrummet. En av hyllorna har vi ställt bredvid dörren till sovrummet. I precis lagon höjd till dörrhandtaget.

Så sedan klockan sju har jag legat och lyssnat på en skrikande katt (Wilson såklart, Gucci bara sover) som hoppat på dörrhanddaget. Kl 10 klev vi upp. Då blev han nöjd.

Så kanske behövs inte väckarklockan längre. Vi har ju Wille som sköter det där.

Gucci och Wilson sover

Sötast är de då de sover

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback